Ont i axlarna

Jag har fortfarande ont i axlarna från idrotten i onsdags. Vi hade feministiskt självförsvar, något jag var mycket negativt inställd till i förväg. Vad inget varnat mig för var Ida, vars norrländska charmighet  (Umeå ftw!) golvade mig med en rak höger (akompanjerat av ett NEJ! NEJ!, naturligtvis) - och jag kom på mig själv med att ha roligt och känna att jag faktiskt lärde mig något.

Hon lyckades bygga upp en mycket nice stämning, det kändes knappt pinsamt att ställa sig i första försvarsposition och vråla ut sitt namn. Eller springa mot varandra och hoppa upp och dunsa in i den andra, följt av ett "HUFF!"- eller "ARRRGH!"-ljud.

Dock hade Caroline väldigt hårda axlar.

Nu sitter jag med min satans romananalys. Det går åt pipsvängen, minst sagt.


Min kamerasladd är borta. Era stackars satar som lider er igenom väntan på bilder från när jag och Felicia och Hedvig käkade blåbärssorbet på Clemenstorget igår.
Jag lider med er.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0