Ibland tycker jag faktiskt om min pappa
1. Ovan finner ni ett lysande exempel på hur man gör en kort och meningslös historia lång och meningslös.
Veckan som gått, veckan som kommer
Kort redogörelse för mina förehavanden sju dagar tillbaka fram tills nu:
Fredag: Sova hos Johan. Vara glad och baka.
Lördag: Sova hos Johan. Vara glad och baka. Tårta finns på bild nedan.
Söndag: Sova hos Johan. Vara glad och försöka göra matte. Faila.
Måndag: Sova hos Johan med Fliz. Vara glad. Ätande ingick i stora mängder, det gäller ovanstående dagar också.
Tisdag: Sova hos Jonatan med Fliz (han hade ett väldigt gammalt löfte om bakning att uppfylla. Något bakande blev det dock inte, men vi hade trevligt ändå).
Onsdag: Sova hemma omg! Som den smarte kan räkna ut var mina kläder väldigt fina by the time I returneth. Fast jag hade åtminstone lyckats få tag på ett ombyte. Ett, märk väl.
Torsdag: Sova hos Jonatan igen herregud?!
Fredag: Är idag. Kommer sova hemma, awesome. Okej att jag älskar att sova hos Johan (det finns kakor, Johan och ett helt överunderbart hus - vad mer kan man önska sig?) och att det var awesome att sova hos Jonatan också, men själva sovandet går sällan bra. Eller ja okej, hos Johan går det ibland bra och ibland dåligt. Men hos Jonatan gick det fail, ty jag kan inte sova om det ligger någon annan människa i samma säng som jag. Det är ett smärre problem. I vilket fall får jag sova själv i min egen säng inatt, och det kommer bli bävrigt as hell.
Ännu kortare redogörelse för vad jag inte gjort:
Läxor. Gjorde jag historieintervjugrejen? Nepp. Svenskatjolahoppet? Nope. Övade inför matteprovet? Neh. Skrivit exogena-endogena-whatever? Nä. Repeterat spanska? Naj. Historieredovisning? Nein. [Fortsättning]
I och med att jag inte orkar ändra titel måste jag också nämna veckan som kommer.
Den blir antagligen fylld av:
Läxor.
Stress.
Flizåjonatan som tjafsar om småsaker hela tiden sluta med det.
Mörker och kyla.
Beslutsångest.
Pallar inte klippa bort folket, de får vara med vare sig de vill eller inte. Ingen läser ändå min blogg.
Out of the blue
Felicias Hissarlista:
Felicias Dissarlista:
Johans Hissarlista:
Johans Dissarlista:
Fridas Hissarlista:
Fridas Dissarlista:
Vi satt helt upp och ner och hit och dit vid Johans köksbord och Felicia föreslog att vi skulle hissa och dissa tre saker var, typ det första vi kunde komma på. Resultatet blev awesome.
*Äckelfjortisjackor
På tal om absolut ingenting: Oskar särar sig nu igen. OMG THE SURPRISE!!!!11oneeleven
...jess. Matteläxa nu, tjarååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååÅÅÅaposidflhjkbskgalhiuiresdfhmgjluerawugj,h.
Äääääääääägd, Tettzorz!
Jag har varit upptagen med att göra absolut ingenting, så det har inte blivit något uppdaterande. Eller ja, dagarna är fyllda av monstruösa mängder skolarbete, men när jag väl tagit mig hem gör jag inte så mycket. En av de sakerna jag inte gör är läxor - följaktligen ligger jag alltså inte riktigt i takt med min skolgång. Oh well.
Eftersom det är så kul och bra och awesome på alla sätt ska jag göra några listor igennnnnnnnnnnnn.
Jag är:
*Trött. Fastän jag precis sovit elva timmar (fast sov två natten innan det, så det jämnar ut sig).
*Stressad. Har massa sidor att skriva i loggboken (som skulle varit inne i fredags, vilket innebär att jag måste skriva skiten och sticka till skolan typ tre timmar för tidigt imorgon så att den ligger i hennes skåp innan hon börjar. = Hon kan inte se om den lämnades i fredags eller tidigt imorgon) och massa sidor matteläxa som jag inte fattar ett fucking jävla skit av.
*Lyrisk. Jag och mina kära vänner (i detta fallet Fliz, Jonatan, Hedvig och Alice) satt som vanligt och särade oss på Centralen i Lund. Jag var opepp som fan på att sticka hem helt själv (främst på själva bussturen) så jag anföll stackars oskyldiga förbipasserande och frågade om de ville följa med mig hem. Fick till slut tag på en kille som "gärna hade följt med om han hade haft pengar till det". Happ. Killen väntade på sin kompis, de skulle båda till Hörby (precis som Fliz). Spännande? Nej, eller hur. Men helt plötsligt (i och med att kompisen anlände), som en blixt från en klar himmel, kom vi att erfara att kompisen var ingen mindre än... MCPATAN! Ingen vet förstås vem det är, men det var en så stor och världsomvälvande händelse i mitt liv att jag var tvungen att skriva ner det ändå.
Jag har:
*Ingen lust att gå ner och fixa något annat än kakor och choklad att ha till frukost. Jo, det går skitbra med mina planer att gå ner i vikt.
*...Inga fler kakor. Damn it.
*Skaffat mig en pojke. Han heter Jonatan.
Jag vill:
*Att bra band ska släppa nya skivor. Eller nästan ännu hellre: jag vill upptäcka ett nytt über-imba-awesome-epic-pwnageband, som har massa bra låtar som jag bara kan dö till.
*Ha mer fler kakor.
*Att någon ska massera min rygg. Förslagsvis ett-ord-till-så-smäller-det-snubben, eller den där pojken. Jonatan.
Jag ska:
*Göra mina förbannade läxor och få awesomebetyg i alla ämnen. Om inte annat så för att jag verkligen behöver pengarna (för betygen, that is).
*Krama min hund, hang on.
*Se om jag kan hjälpa till med att klyva och stapla ved idag. Inte för att jag inte har nog med loggboken och matteläxan och det faktum att jag behöver städa mitt rum, men jag är pank som in i satan (vi kan göra en kalkylering nedan) och jag får väl sitta uppe hela natten med läxorna om det ska vara på det viset. Vedklyvningen måste dessvärre äga rum på dagen.
Pankhetskalkylering för Frida Lindén:
Frida Lindén har just nu:
I plånboken, 418 och femtio
Frida ska få:
Från mamma och pappa (egentligen till månadskiftet, men tänkte försöka få förskott), 1050
Från Felicia: 500 tror jag det var, och sen hundra till en annan gång. Eller så var det 200 nu.
Från mamma och pappa för vedklyvningsshit: 350
Frida är skyldig:
Till Albin, 800
Till mamma och pappa, 780
Till Jonatan, 30 spänn typ
Frida har sammanlagt: 418 och femtio
Frida ska få sammanlagt: Mellan 1900 och 1600, beroende på Felicia
Frida är skyldig sammanlagt: 1610
Frida har alltså:
1600 (man ska tänka pessimistiskt) + 418 och femtio = 2018 och femtio
2018 och femtio - 1610 = 408 och femtio
408 och femtio är alltså vad jag har att leva på resten av denna månaden PLUS hela nästa.
Jag är så jävla pank.
Uppspel och allehanda särande
Losin' It - Fallbrooke
Känner du igen dig, Tettz?
Jag är nog lite för cool för mitt eget bästa. För den som undrar räknade jag dem till trettiofem stycken.
Uppspel på pjäshelvetet igår. Sååå jävla skönt. Jag och Fliz hoppade runt och kramades i ren lyckoyra när vi var klara med andra (och sista) uppspelet - aldrig mer estetkurs!
Jag och Felicia var sjukt stolta över vår skapelse. Det är indeed Gabriel "Gabbelicious" Löfström (numera även känd som Hampeboii) som döljer sig bakom brunkrämen.
Jag, Spunkström och Felicia. Spunkström ska dö idag, jag måste sprätta bort knapparna och lägga tillbaka honom i strumplådan. Jag vill inte.
Efteråt spatserade jag och alla mina vänner (Johan, Fliz, David, Hedvig och Jonatan, för att vara specifik) iväg till stationen, för att placera oss vid Clemenstorget och seriöst förpesta randommänniskors liv. Några utmärkande inslag:
1. Vi levde om. Som fan.
2. Meepade på allt och alla.
3. Försökte sälja snoddar (vi hade, som man kan se ovan, en hel del såna) till förbipasserande. Ingen köpte en enda.
4. Skrek på folk, bland annat en fjortis vars hår vi ville klippa av och lägga i en burk. Han ville inte att vi skulle göra det, konstigt nog. Han var inte särskilt trevlig, så honom gillade vi inte.
5. Johan sprang efter både bussar och folk och antingen vinkade massor på dem, eller lekte galen snoddförsäljare.
6. Jag sprang fram till en fjortis som skulle ta bussen till... något ställe. Och erbjöd honom en ros (vi fick rosor när vi var klara med teaterskiten) som en symbol för min eviga kärlek. Han tog emot den, yay! Fast han såg inte så förtjust ut när jag sedan gick fram till bussen och knackade på rutan och vinkade åt honom. Med Spunkström på ena handen, såklart.
7. Övrigt. Mycket övrigt.
Tettzorz de la epicness of imbapwnage anlände sen också, men vid den punkten hade både David och Hedvig begett sig. Inte långt efter det (cirkus en kvart) tog Fliz bussen också, sucked. Men jag och Johan och Jonatan och Tette hade roligt ändå, fastän vi gjorde typ ingenting. Jag var lite lagom hyper, för att försöka övervinna tröttheten som kom med att jag är sjukt sjuk (fast det var värre igår, I must say. När jag anlände hemma på kvällen var jag redo för döden) - detta resulterade i väldigt mycket ljud.
Bussen hem vid sju, då var min energi ganska mycket slut.
Jag tycker om mitt folk.
Obeskrivlig känsla att äntligen få ta av snoddarna när jag kom hem. Och då hade jag ändå bara haft på dem i typ fyra timmar (från cirka fyra till cirka halv nio).
Hoppsan, där dog jag
There's a vioce in my head telling me why I should hate you
but I hate myself instead
Lägesuppdatering:
Jag är:
Ledsen
Ensam
Ful
Dålig
Sorglig
Jag har:
Inga pengar
Ingen ork
Ett pissigt jävla skitschema att se fram emot
Jag vill:
Bli snygg
Och rolig, intressant och lätt att umgås med
Att saker för en gångs jävla skull ska gå lite bra
Kunna sjunga
Begrava mig själv under täcken och filtar och ligga där och mögla tills jag inte finns längre
Kunna resa tillbaka i tiden och snygga till lite bland allt som gått åt helvete
Jag och Fliz träffade Adler idag. Han menade att man inte kunde ha ett pissigt liv om ens föräldrar inte var skilda. Jag tyckte det var lite nedvärderande av honom, jag vet väl bäst själv om allt känns som råttskit.
Gud som haver barnen kär
En gång i tiden var jag liten (eller mindre, om du så vill). Då var jag ofta glad. Jag har fått det berättat för mig många gånger, hur glad och trevlig och social jag var, och att när fröknarna på dagis frågade hur det var med Frida idag då, svarade jag att det "är bra, heeela dagen!".
Åh gud. Om man fick vara liten igen.
Oberoende vad Felicia har att säga om saken är jag ganska säker på att min existens är bland de mest misslyckade ynkliga ursäkterna till liv som finns. Jag är så förbannat jävla värdelös att jag undrar hur jag kan tillåtas ta upp plats i världen.
Lite orelaterat måste jag också ta en sekund till att påpeka att jag numera är en ännu större plåga att befinna sig runt än tidigare. Jag och Fliz lyckas minsann bara bli mer och mer psycho för varenda jävla dag. Jag tycker rent synd om den nya snubben i klassen (nej okej. Han är dum. Men annars hade jag tyckt synd om honom), vi typ trakasserar den stackaren. Seriöst, vi är så jävla krävande och påfrestande och högljudda och saknar helt en känsla för vad som normalt anses socialt acceptabelt. Det var en sak när vi bara var så mot varandra, nu har det gått så långt att jag nästan tror att det är så man beter sig mot folk. Herregud.
Estetkursen fortsätter att vara en plåga, det är fullt möjligt att jag inte överlever. Seriöst, läraren går helhjärtat in för att tortera oss i så lång utsträckning hon bara kan. Dessutom verkar lärarna ha kokat ihop nån satans konspiration för att förstöra för mig och Fliz, vi får typ aldrig vara i samma grupp eller göra saker tillsammans, och det är så uppenbarligen utstuderat av lärarna att jag känner för att tvångsmata satanskapen med något vasst och helst giftigt.
Suck. Jag suger.
