Mitt liv är som det alltid har varit. Jag går i skolan (varje dag minsann), stiger upp i ottan, har börjat simma, och för varje dag inspekterar jag mina olika skador och blir nöjd över takten i vilken de läker. Jag skulle kunna säga att det känns rätt bra, att saker rullar på.

Tyvärr inte dock, av två anledningar:
*Jag kan inte svika min image hallåååååååååå
*Det vore att ljuga. Jag är kroniskt trött, less som fan på skolhelvetet, inget funkar (skolan: jag skjuter upp alla läxor och når inte mina betyg. Stiga upp: FUCKING HELVETEETETETETETETTETE. Simma: förbannade mössan läcker in så mitt hår blir fuckat. Skador: att jag överhuvudtaget har skador är ju dåligt. Feta skavsår på fötterna, där skinnet håller på och lossnar nu MUMSMUMS och söta skrapsår på knäna från när jag cyklade omkull och nästan dog. Annat: jag kommer inte hinna få ett nytt pass till när högskoleprovet är, och jag har ingen annan legitimation, vilket betyder att jag inte kommer kunna göra det vilket innebär att mamma kommer döda mig och ta mina pengar) och jag har glömt att göra engelskan till imorgon. Kom jag på nu. OH WELL LIKA BRA SÅ KAN JAG SLUTA GNÄLLA NU.

Om någon missat det skriver jag bara här när jag vill gnälla över något. Precis som min dagbok, men just nu har jag ingen (fortfarande). Jag vet inte varför jag inte skriver det på ett papper och sedan eldar upp skiten.

Eller jo. Jag har inga papper - och det vore fett slösigt med naturresurser ALLTID TÄNKA KLIMATSMART JADÅÅÅ.

Min dagbok är fullskriven. Jag vill ha en ny. Fram tills dess måste jag skriva nånstans.

Om jag kunde ställa Gud en fråga just nu, skulle det vara: varför gav du inte fler människor värdighet? Jag menar för HELVETE, om du måste söka bekräftelse från folk som är ännu jävla ovärdigare än dig själv så är det väl fucking MENINGSLÖST? De har ju bevisligen varken vett eller smak, så det är snarare en förolämpning att få deras uppskattning...

En sak till förresten: alla föds med en talang, sí? VAR FAN ÄR MIN? Jag behöver en hobby, jag vill ha något meningslöst som jag övertalar mig själv är meningsfullt för jag är bra på det och det är ju roligt att vara bra på något och ännu roligare att vara bra på något viktigt och helt plötsligt blir möbelsnickeri eller måleri eller sytjofräs eller fotboll viktigt och något att grunda ett liv på för folk behöver ju möbler och kläder och underhållning och alla kan inte förändra världen och man kan försöka göra människors liv bättre på vardagsnivå istället det är ju faktiskt minst lika viktigt.

TACK FÖR MIG.