Yes Man

Såg precis Yes Man, den med Jim Carrey som spelar nån snubbe som måste säga ja till alla förslag, alla möjligheter. Såklart går det lite snett och han lär sig en läxa och får sig en söt flickvän.

På ett ställe bestämmer sig han och den söta flickvännen för att sticka till flygplatsen och sätta sig på första bästa plan, vart det än tar dem. De hamnar i nån random stad, det är mysigt, särskilt på ett ställe där de söker skydd från regnet i en övergiven lada (hur kommer det sig att det finns så fruktansvärt många övergivna lador som bara folk i filmer kan hitta?).

Jag vill ha det så.

Spontant, öppet, spännande.

Mitt liv är så dött. Åh ja, trevligt. Och jag klagar inte på människorna i det (förutom vissa), jag älskar mina vänner. Jag har pengar nog, jag har mat, jag har en familj, jag har nånstans att bo, jag får utbilda mig. Jag får till och med betalt för det.

Men jag vill ha mer än så.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0