Cellar Door - Escape The Fate

På helgen är de det. Jag tar mig ingenstans, eftersom jag är pank, pankare, pankast. Jag bara går runt här hemma och önskar att dagarna kunde gå lite snabbare. Sedan kommer måndag och resten av veckan och jag vill bara att dagarna ska gå snabbt så det kan bli helg.

Jag är ganska säker på att jag väntar på något. Men jag vet inte vad. Mitt liv är otillfredsställande, jag vet inte varför det är så heller. Kanske förväntar jag mig för mycket från livet, kanske har jag för höga krav. Men jag kan inte förstå varför jag ska behöva nöja mig med något halvdant, jag har bara ett liv. Men så istället för att leva sitter jag här och drömmer om hur det hade kunnat vara, vad jag hade kunnat göra just nu, hur det kanske kommer bli i framtiden.

Jag är nog inte särskilt smart. Jag sätter all min tilltro till framtiden, lägger allt mitt hopp på att mitt liv dramatiskt ska förändras, alldeles av sig självt, lagom till studenten ungefär. För all del, nästa sommar duger också.



Jag såg på The Sisterhood of the Traveling Pants igår kväll. Det är mysiga böcker, och en mysig film (som jag har förstått det har de hittills filmat två. Har bara sett ettan dock). Så jag satt i soffan där nere och käkade paj och grinade i all min ensamhet. Grät när Carmen berättade för sin pappa hur hon kände, när Lena hann ikapp Kostas vid färjan, när Bailey dog, och även på en massa andra ställen som egentligen inte var ett dugg sorgliga, men i och med att jag lyckades arbeta upp en sjukt ensam stämning tyckte jag att alla lyckliga ställen också var sorgliga eftersom jag de visade på saker som jag inte har.



Ska välja två låtar som säger något om mig/betyder något för mig till samhällskunskapen imorgon (har satt ihop en lista med kandidater - de är fyrtiofem stycken. Jag kommer aldrig någonsin att kunna välja, även om det inte spelar någon jävla roll egentligen.) Skriva loggbok till estetkursen vore väl också smart. Måste få pappa att byta mina hörlurar imorgon, blir mitt nionde par nu. Det roar mig att Elgiganten påstår att Skullcandy har bra kvalitet (visst, de är bra så länge de fungerar. Men att man ska behöva byta dem en gång i månaden är inte min definition av kvalitet).



Avslutar med ett (ungefärligt) citat från Bailey i Systrar i jeans-filmen:
What I'm afraid of is time. And not having enough of it. Time to figure out who I'm supposed to be, and to find my place in the world before I have to leave it.

Ingen musik. Jag skulle ha haft Baba O'Riley av The Who, men hittade den inte. Så då pallar jag inte känna efter vad jag är på för humör och hitta någon musik till det.

I mitt liv:
*Jag fryser. Wtf, håller sommaren på att ta slut eller? Kunde knappt sova inatt för att det var för kallt. Och för att jag var för korkad för att ta på mig kläder eller hämta en filt.
*Lyssnar på Baba O'Riley av The Who. Eftersom det upptar en viss del av mitt medvetande tyckte jag det hörde hemma här.
*Skriver (skrev. Nu kom jag inte längre) på en konstig väldigt Fridaig text som är helt YOU KEEP FALLING TILL YOU HIT THE CENTRE OF THE PLANET BLAHBLAH LOST SOULS PURGATORY FOREVER AMEN. Fick ett ryck, yes.
*Skriver (skrev. Nu kom jag inte längre) på El Hemtenta de la Fliz Mjölnare. Fyfaaaaaaaaaan vad tråkigt och jobbigt och rent plågsamt det är. Det känns som det hade räckt med en gång på en livstid, men Gud ville annorlunda. Eller snarare min giriga, mwhahaha-iga sida. Eftersom jag planerar att kräva nåt riktigt imba för det här, om så inte nödvändigtvis något materiellt. Två frågor kvar nu, heja mig!
*Sörjer lite lagom aktivt att det inte blir något Malmöfestivalen för mig imorgon. Felicia är i Prag, och som jag har fattat det anländer hon inte i lämplig tid för att tagga Malmö på kvällen. Tettzorz var upptagen, vilket jag valde att acceptera även om det egentligen bör klassificeras som en dödssynd. Hedvig skulle till Skillinge. Johan är i Norrköping. David har principiellt något emot roliga tillställningar. Sedan var det slut på folk.
*Stör mig aningen på att jag har så lite liv att jag inte ens är nära att ha använt upp mitt sommarkort. Femtio resor, och jag har kanske använt runt trettio. I suck. Skånetrafiken suger ännu mer, kunde inte korthelvetet få ha gällt augusti ut? Eller åtminstone till Malmöfestivalssatanskapet är över.
*Skulle helst koka varm choklad och hitta nånstans att sitta där jag kan känna mig lugn och läsa Harry Potter. Men vi har slut på kakao. Förut kunde jag försjunka i böcker i timmar, nu klarar jag inte av att koncentrera mig särskilt länge alls. Och förut kunde jag läsa flera böcker om dagen, nu har jag knappt läst något alls på ett år. Jag gillar det inte.
*Orkar inte detta mer, hejrå.

Eftersom jag gjorde mig besväret att släpa med kameran (men inte besväret att ta särskilt bra bilder) får ni nån bild från Ystad International Military Tattoo, där jag och broder (och moders moder och moders fader) var igår. Vi gillade de som viftade med pinnar och gevär och shit, tyckte synd om han som halkade på fallskärmen, och tyckte malaysierna som orsakade vattenskador på Kunskapsskolan (där de bodde) var dumma klantskallar. Jag hatade mina år där, men jag är nog ganska patriotiskt lagd egentligen. Så man ska ge fan i att förstöra på min skola, kej?

Roligare än sådär fick jag inte med på bild (nej, jag pallar inte beskära den. Gawd...). Har på snubben precis innan han halkar och precis efter, men tyvärr inte mitt i. Darn.

Hurt - Thousand Foot Krutch

Vaaaad har hänt sen sist. Inte veta, måste kolla när jag skrev sist... Ah, måndags.

Tisdag: Antagligen ingenting. Minns fan inte.
Onsdag: Antagligen ingenting. Minns fan inte.
Torsdag: Le Fliz anländer vid ett. Vi meepar och gör läxor.
Fredag: Meepar och gör läxor. Skrivit typ halva hennes tenta, hon är skyldig mig något riktigt pretty för detta.
Lördag: Upp mitt i natten (seriösly. Kvart i sju, omg) för att vara i Dalby halv tio. Jag och Fliz hem till Adler (han: "Wow, Frida i klänning!". För den som inte träffar mig alltför ofta kan jag berätta att jag har klänning på mig för det allra mesta, och nästan aldrig byxor. Sometimes kjol, och ofta shorts nu på sommaren. Men han hade kategoriserat mig som punkbrud i hängslen, apparently. Och där ser man vad första intryck kan ställa till det (har bara träffat honom en gång innan)) och kolla på 17 again. Mot min vilja måste jag erkänna att den var rätt mysig. Sen in till Lund med Fliz där hon mötte upp sin kusin och jag skulle vidare till Malmö och köpa hårfärg. Men bussar och tåg klyddade och till slut hamnade jag hemma hos Tette i Tomelilla istället. Där vare släktgrejs som inkluderade ätande och folk man aldrig sett förr och inte kunde komma ihåg namnet på. Ut i Tettes imbaawesomeepicrum (måste se till att vallfärda tillbaka ditt nån gång - med kamera) och kolla på Grease och käka chips och dricka cider och vara allmänt awesome.
Söndag: Vakna mitt i natten igen, typ tio, äta frukost med hela släkthögen, sen hem halv ett. Fick gå från bussen eftersom pappa fått nån dålig cykelidé. Lägga sig på sängen och lyssna på musik (dusch först plz) resten av dagen.

Ooh, shiny.

Imorgon: Ingenting. Sola?
Tisdag: The Return of the Fliz. Å treffa Jånni. Å treffa Däjvi.

Kladdkaka nästa?