Vissa får en kick av att tänka "jag är unik. Det finns ingen annan som jag i hela världen". Jag känner bara att fyfan om det fanns fler som jag, då skulle jag fan inte palla leva över huvud taget. Tänk om jag var omgiven av mig själv hela tiden, skulle ju bli knäpp(are) i huvudet.

Mhm, helg med massa kakor och lite släkt och lite elefanter i gardinerna. Har inte ätit pannkakor på tre evigheter, planerar inte att ändra på det inom snar framtid men VAD VET JAG?!

Hem till Jånni imorgon.
Och dagen efter det.

Tema nästa vecka mhm jag och Fliz skriva rapport om djurbebisar YAY -shotdead-.

Jag vill ha och vara en massa saker.

Vad jag har just nu är ont i ryggen och världens vackraste hund.
Vad jag är just nu är aningens svettig och otålig på livet att börja.

Nu är jag sjutton år. Sjutton år av väntan på något jag inte ens vet vad det är.

Lögn, när man var liten var man lycklig. Sen när man blev elva började man i sexan på Kunskap och traumatiserades för livet. Deprimerad från och till sen dess, yes. Allas livshistorier samma sak. Damn it, så unik var jag kanske inte.