Längsta och vänskapligaste konversationen jag och broder Anton haft på länge:

Han: Kolla på mina ben.
Jag: -kollar-
Han: Visst ser jag ut som en bög?
Jag: Mm (men inte mmmmm utan mer MM!)
Han: Haha jag ser ut som en liten emobög.
Jag: Ja.
Han: Lycka till i livet! -på väg ut genom dörren-
Jag: Haj.

Nu menar jag allvar alltså. Det var väldigt kamratligt. Minsann.

Lördag idag, och inte en enda sak planerad.
Men vet du/ni/han/hon/den/det vad? Jag bryr mig inte. Det finns hallonsoda och glass och jag har min vovve och Vänner-avsnitt jag aldrig kollat på innan och någonstans finns det chips också.
Lördag kväll är så överskattat.
Uh. Juste.