Var är klimatsamvetet?
Fattar INGEN att miljön måste gå först? Förutom mänskliga rättigheter och djurrätt förstås.
Det borde vara olagligt att flyga. Punkt slut. Endast räddningspersonal och katastrofhjälp borde tillåtas flyga. Ja, det gäller även rockstjärnor. Ja, presidenten och Kenza också.
Sen får man naturligtvis sticka till Spanien om man tar tåget dit.
Fever
ÄNTLIGEN. Bullets tredje album, som vi väntat två år på. Inte hört mer än de två låtarna som kom ut tidigare från albumet (och har inte laddat ner förrän nu, wtf? Fördelen med internet ska väl liksom vara att man kan få tag i saker innan de släpps) - MYCKET SPÄND.
Helg?
Lustigt att det inte finns ett annat ord för att sitta på sitt rum och läsa bloggar, pilla i sitt hår och äcklas av det, peta på de lossnade sidorna från Eragon ibland, käka mackor med hummus och äckelgurka.
Att det heter samma sak.
The horrible truth
Jag gör saker, du gör saker. Ingen bryr sig.
Min dagbok: en inblick i min själ!!!
Varför ska du då förpesta mitt internet med meningslöst dravel HÄR? kanske du undrar. Svaret är att jag önskar dig allt ont, och bidrar genom mitt bloggande med ett alldeles nytt sätt att dö av uttråkning.
För ett tag sedan sa Felicia att hon verkligen undrade vad jag skrev i min dagbok, och fick det att låta som att jag var mystisk och exotisk, som att min dagbok skulle vara en spännande skatt.
Det är den inte. Det är fruktansvärt tråkig. För att bevisa detta presenteras ett stycke från en slumpmässig sida i min dagbok. HERE YOU GO:
Tisdag 2 mars 2010
19:57 Jag lagade inga strumpor.
Det enda som står den dagen. Det representerar på ett mycket bra sätt innehållet i mina dagböcker. Get my point?
Vem tycker om dej?
Vem tycker om dej
mm, lilla vän
när du är uppe och flyger
och inte kan landa?
När du ligger på gatan i morgonens regn
ensam mitt bland tusentals andra
Är det som du då känner
hennes läppar som bränner
eller bara en kullersten mot din kind?
Jag vill skriva
Jag antar att det är fånigt av mig. Jag tror jag är ganska värdelös på att skriva, att inga ord någonsin har hamnat rätt.
Men känslan.
Concerning Frida
Tycker du att något inte är en särskilt stor grej, så håller jag inte med.
Det du tar för givet stämmer inte på mig.
Bestämmer du något med mig så är det bestämt. Folk som inte håller vad de lovar gör mig väldigt ledsen och/eller arg.
Jag är sarkastiskt. Jag är dissig. Ibland är jag rent av lite elak - även om jag älskar dig mer än kakor.
Rasism är inte okej. Att driva med fysiska eller mentala handikapp är inte okej. Att ta djurrätt som ett skämt är inte okej.
Jag tycker med största sannolikhet mer om dig än du gör om mig, det kan vara värt att komma ihåg. Med största sannolikhet tror jag också att du tycker jag är sjukt dryg och tröttsam och tråkig och störig.
Jag tar åt mig mer än du tror.
Med allt det klargjort, ska det behöva vara så jävla svårt att umgås med mig?
Henry, dansa inte disco
Läkarbesök efter. Man har kanske läskiga obotliga sjukdomar, blev vidarebefodrad till sjukhuset i Lund så får se efter jag varit där. SÅ KAN DET GÅ.
Idag har jag:
Påsklov
Mitt liv ser ut som vanligt. Träffade Jånni i måndags, snubblade runt i Malmö. Sov hos Johan, träffade Fliz igår. Idag blir det Lund/Malmö med Tette.
Har roligt, spenderar för mycket pengar på allmänt crap.
O, spänning.
Det finns bara en jag, och tur är väl det.
Mhm, helg med massa kakor och lite släkt och lite elefanter i gardinerna. Har inte ätit pannkakor på tre evigheter, planerar inte att ändra på det inom snar framtid men VAD VET JAG?!
Hem till Jånni imorgon.
Och dagen efter det.
Tema nästa vecka mhm jag och Fliz skriva rapport om djurbebisar YAY -shotdead-.
Jag vill ha och vara en massa saker.
Vad jag har just nu är ont i ryggen och världens vackraste hund.
Vad jag är just nu är aningens svettig och otålig på livet att börja.
Nu är jag sjutton år. Sjutton år av väntan på något jag inte ens vet vad det är.
Lögn, när man var liten var man lycklig. Sen när man blev elva började man i sexan på Kunskap och traumatiserades för livet. Deprimerad från och till sen dess, yes. Allas livshistorier samma sak. Damn it, så unik var jag kanske inte.
Frida quotar för det är coolt
I hate my job, all of my rich friends
I hate everyone to the bitter end
Nothing turns out right,
there's no end in sight
I fucking hate my life
Mhm, då äre sjutton imorgon. Om antalet människor som uppmärksammar detta övergår vad jag kan räkna på min högra hand blir jag tvungen att göra något totalt meningslöst och plågsamt.
G'night.
Plugg, plugg, plugg
Bara skola hela tiden. Hinner aldrig göra saker med mina vänner efter skolan längre, saknar det.
Naturkunskapsprov på människokroppen imorgon, så det är vad jag ska göra under kvällen. Och sörja det faktum att det bara är två dagar tills jag blir sjutton.
Teenage Mutant Ninja Turtles Theme
Hur får man tid att blogga?
Anyways, ni kan vara glada att jag inte uppdaterat. Inget har hänt förutom panikångest och skärsår i tummen.
Studiedag idag och imorgon. Inget studerande har hittills ägt rum.
Om det vore så väl
"För man måste inte vara så duktig. Man måste inte ens göra sitt bästa, det kan räcka att bara vara lite halvbra. Man får göra bort sig, man får bli för full, man får ha fel. Man får göra fel. Smetigt rött läppstift är okej, och det är okej att klä sig fult, vara ful, dum, okunnig, tråkig. Man behöver inte veta vad man håller på med. Åååh, tänk om det fanns en blaska som spred det budskapet på riktigt."
http://www.aftonbladet.se/debatt/article5759080.ab
Frida = felkonstruktion?
Varför skulle jag helst inte erkänna att jag spenderar de flesta av mina helger med att sitta hemma, läsa böcker, göra läxor ibland, kolla på film, gå ut med hunden då och då, umgås med min lillebror, sitta framför datorn ibland?
Att jag aldrig går på fester, att jag kan räkna min bekantskapskrets på ena handen, att jag inte känner särskilt många människor utan är rätt ointresserad av andra än mina närmsta vänner?
Jag dricker inte.
Jag hatar att dansa.
Jag tycker inte om att prata med människor jag inte känner.
Vilket är ganska passande, eftersom jag ändå bor mitt ute i ödemarken och har en halv mil till närmsta busshållsplats vilket gör socialisering plågsamt redan innan det börjat.
Jag + skola = ångest
Jag är inte van vid detta. Skrivkramp, sure. Oförmåga att motivera mig själv att börja innan det är absolut livsnödvändigt, absolut. Undvikande av äkta engagemang, ointresse, lathet - allt det där är vardagsmat.
Men jag är inte van vid att sitta så här, tre dagar innan en stor inlämning och inte ens ha en aning vad jag ska skriva om. Även om jag mirakulöst nog förvandlades till en överambitiös supermänniska helt plötsligt skulle jag aldrig hinna, aldrig kunna. Har inte ens fixat något material, då hjälper det inte hur mycket man än vill läsa det.
Är jag inte klar på tisdag med första delen blir läraren inte glad. Jag lämnade inte in förra gången heller. Sista delen av inlämningen är nästa tisdag. Är jag inte klar då blir det IG, åtminstone på det här momentet.
Ibland tänker jag att Fan vad korkad jag är, varför GÖR jag det inte bara och skaffar mig ett bra betyg, så har jag det sen?
Ibland tänker jag att inget är värt den här tortyren, att ett IG är ett lågt pris för att slippa göra skiten.
Sen tänker jag att hur det än går med detta arbetet, så har jag hundra likadana framför mig.
Jag hatar min skola.
-
This is a call - Thousand Foot Krutch
Idag: Lund med...
Jag blir sjutton om lite mindre än en månad. Ännu ett år, inga framsteg, flera misstag, ännu tröttare, mindre hoppfull och ännu mer intrasslad i principer och regler och krav.
Man kan ju tycka att eftersom det är jag själv som gör allt detta mot mig
så borde jag väl kunna sluta när som helst
men det vore exceptionellt trångsynt
och minst lika korkat
Och jag skulle lyssna på Starstrukk utan Katy Perry om jag bara kunnat hitta den. Och om jag vore en lite bättre människa
skulle jag inte lyssna på den alls.